Nu känns allting bara tungt..

Jag har sjuuuuuukt dåligt samvete å känner mig så jävla dum & korkad.. hade en helvetes dag på jobbet igår, var trött å hade skit mycket att göra.. så köpte mig en energidryck å tänkte att jag skulle bli lite piggare å få lite mer ork och energi..

Dock så hjälpte den inte mig ett skit, men stackars stackars liten blev som tokig i magen, snurrade runt runt, å sparkade som aldrig förr.. helt speedad :( usch kände mig så dum!

Sist jag var hos bm ville hon att jag skulle anmäla mig till föräldrakurs.. och hon tyckte absolut att jag skulle fråga pappan om han var intresserad av det.. Men som vanligt.. inget svar.

Samtidigt är jag lite olyckligt förtjust i en sååååå fin kille, å jag kan inte låta bli å träffa honom, han får mig att må bra.. samtidigt så känns hela situationen såå jobbig..

Lägenhet verkar ju skita sig totalt, känner mig så himla ledsen över det, trodde verkligen jag skulle hinna få en :(

Å nu sitter jag här, har beundrat min fina mage en lång stund.. kollat på livet som rör sig därinne.. ja det syns ju verkligen på magen nu, när den rullar runt, sparkar, lever.. Det är helt fantastiskt och bland det underbaraste jag varit med om..

Men det känns så ensamt, och orättvist att jag inte får dela det med någon.. att vi inte är 2 som ser fram emot detta liv, som snart ska komma till världen.. att jag inte har någon som tycker att det liv jag bär på är lika spännande och fantastiskt som jag gör..