Direktlänk till inlägg 6 maj 2010
Ja, idag kände jag ju mig väldigt utanför måste jag säga, i det stora hela handlade det om parrelationen när bebis väl har kommit, hur viktigt det är att pappan ställer upp, hur man ska undvika/lösa problem som uppstår..
Hm, så jag kände inte att jag hade direkt mkt att komma med.. eftersom att de problemen kommer inte att uppstå hos mig..
Det känns oxå som att jag inte alls är på samma nivå som de andra, det känns som att de är mer förberedda på vad som ska komma.. kanske ser de fram emot det mer än jag ?
Men det är klart det är skillnad på min och deras situation även om vi alla väntar barn.. alla i min grupp har en partner, några sedan flera år tillbaka, ett lesbiskt par så jag utgår i från att detta är något de planerat och förberett sig på länge.. Kort o gott så känns det som att de andra är mer inställda på det här än vad jag är, mer förberedda för de flesta har nog planerat att det skulle bli barn..
Det är där jag skiljer mig ännu mer ifrån dom, jag är inte bara ensamstående.. utan detta var helt oplanerat.. hade inga som helst planer på att skaffa barn, dessutom var det ju i princip omöjligt att det skulle ske.. med tanke på allt som har varit, och det faktum att jag faktiskt åt p-piller.. Så visst kom det oväntat!
Sedan fick jag reda på det när jag redan hade gått en del av graviditeten..
Så det känns som att det har tagit längre tid för mig att förstå att det verkligen är på riktigt, att jag ska få ett litet mirakel.. tro mig, det har varit svårt att fatta.. gjorde ju hur många gravtest somhelst.. och ända fram till ultrljudet trodde jag nästan fortfarande att det bara var inbillning, eller att det inte var sant..
Nu Vill jag inte att detta ska misstolkas, mitt barn är SÅ välkommet, Jag känner mig så himla lyckligt lottad av att jag får bära just det här barnet, att jag har detta lilla liv som växer inuti mig.. ingenting kunde göra mig lyckligare!
Det är bara det att jag är rädd, livrädd, att jag inte ska klara av det.. ja nu snckar vi ju inte förlossning, det är jag inte det minsta orolig för.. ÄN.. utan att jag inte ska klara av mammarollen, amningen ja allt sånt :/
På tal om amning så har jag köpt en massa prylar som vi pratade om på föräldrakuren förra gången och tyckte man skulle kunna behöva, så har mjölkuppsamlingskupor (tydligen kan det spruta ur det ena bröstet medan man ammar med det andra !!!) och vårtskydd, och amningsnappar (typ som en plastbröstvårta, utifall man får mkt sår å så) ja de va massor man skulle kunna ha användning för, å jag som trodde att det bara skulle funka å vara så mysigt att amma, men det kan tydligen bli riktigt jobbigt & tufft de första månaderna.. =/
Jag kan verkligen inte förstå.. Har fortfarande ingen kontakt alls med Willes pappa, vilket är jäkligt trist.. Dock så har jag en vän som är kompis med hans flickvän (världen är bra liten ibland).. & trots att hon vetat om detta från början, ...
Mm, idag var det dags för ett besök hos familjerätten.. Kändes nästan som att man var på förhör, ställde en massa konstiga frågor.. och gång på gång fick jag frågan om jag var helt säker på att jag haft sexuellt umgänge me denne man, och om...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 | 21 |
22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 |
|||||||||
|