Vet knappt var jag ska börja..

startade väl i fredags natt efter att jag härjat runt hela kvällen hemma och misslyckats med i princip allt jag tog mig för blev skit förbannad och fick kraftiga "sammandragningar" så tog 2 alvedon å gick o la mig..

På lördagen gick jag upp vid halv 7, hade tvättstuga.. tvättade och höll på hela förmiddagen, å sammandragningarna fortsatte.. men jag anade inte att det var något på G, jag var helt säker på att det var för att jag stressat upp mis så dant.. så det skulle säkert gå över..

Vid 13 tiden, gick jag iväg på dop.. hade mysigt och trevligt..

Men då började min kompis (som hade dopet) påpeka att det kanske var värkar jag hade? Neej, inte då! 2 veckor kvar ju.. dehär går över tills imorgon..

Tillslut började dom ha koll på hur ofta värkarna kom, så när jag gick hem sen vid strax efter 16 så var det 8min emellan.. fortfarande trodde jag inte att det va nåt på G.. Mamma kom över å fikade och vi satte upp gardiner å kollade på brölloppet å fixade å donade lite..

Jag ringde till förlossningen, de tyckte jag skulle vila någon timme, ta 2 alvedon o sen ringa tillbaka om det skett någon förändring (de trodde alltså inte heller att nåt var på G) Åkte hem till mamma vid 19-tiden tänkte att vi skulle äta å lite sånt..

Men då jävlar kom värkarna igång, och jag kan lova att jag blev livrädd! Det obehagligaste jag vart med om, ett sånt jävla tryck i hela kroppen.. så ringde förlossningen igen.. de tyckte att vi skulle avvakta någon timme till.. men jag vägrade.. så vi åkte in..

var på förlossningen vid 19:45, innan vi gick in.. när mamma skulle släppa mig utanför hade jag så oont så jag sa "Mom, jag ångrar mig.. jag vill inte.. vi åker härifrån istället" HAHA..

Fick komma in till ett rum, hann väl ligga där ett par minuter å så kom min kära Linnéa in.. jag vart så överraskad och glad! Å sen kom mamma efter ett tag.. hann väl ligga där någon halvtimme, de kopplade på ctg prylarna runt magen å lämnade oss.. Å jag fick bara mer och mer panik.. tillslut fick mamma ringa på klockan, tänkte att jag kanske behövde någon smärtlindring..

Så skulle de undersöka lite, bm hittade inte bebisens huvud (Ännu mer panik!) så hon sprang och hämtade en till, som inte heller kände.. så tillslut gjorde de gynundersökning.. och till allas förvåning var jag alltså helt öppen och låg med krystvärkar.. en tjej kom in med lustgas.. (den hjälpte!) Men detta tryck.. kändes som att man sket på sig o fick ingen luft, å sen kände jag att nåt "kom ut", helt i panik skrek jag bara rätt ut! mamma fick ringa på klockan igen.. å när läkarna kom.. börjar de å fnissa å kollar rätt in i pimsan (Vafan nu då?) Det visar sig att jag har lyckats klämma ut  en del av fostersäcken (väldigt ovanligt) så det hängde liksom ut som en vattenballong.. helt sjukt!

kl.20:45 var det alltså dags att börja krysta, ingen mer lustgas.. jag var helt slut jättevarm och jättesvettig.. trodde fortfarande inte att bebis skulle komma på ett bra tag.. Men fick en helt galen barnmorska, faan va jävlig hon var (på ett bra sätt!) men nu hade värkarna börjat avta.. så jag hade låååånga pauser, jätteskönt tyckte jag.. mamma gav mig saft å baddade min panna.. Å krystade väl så fort de kom värkar.. vilket gjorde allt mkt skönare! Man vill krysta, för smärtan försvinner.. Å krystade utav helvete, å så kastar dom upp något på magen! Jag fattade ingenting, var kom den ifrån? min? va?

Kl.21.22 Födde jag min lilla prins..

49cm lång

2900 gram

Helt perfekt..